måndag 9 januari 2012

02.21 - hopeless romantic

Är det inte konstigt egentligen hur lätt man kan falla för någon? På en miljontedels sekund känner man den där elektriska stöten som annars också kan kallas för amors pilar. Men hur är det möjligt? Du har aldrig träffat personen tidigare, du vet ingenting om dennes personlighet eller egenskaper, men ändå känns det så rätt?

Sånt fascineras jag av, för jag undrar verkligen vad det är som triggas i hjärnan alternativt hjärtegropen som gör att hjärtat slår ett extra slag eller att man kommer på sig själv med att hålla andan av hänförelse.

Kanske är det meant to be, eller så är det kanske bara ytlig attraktion. Jag blev träffad rakt i magen av den där elektriska stöten, det kändes som om en hel svärm av fjärilar bestämde sig för att bosätta sig i min mage just där och då. Allt jag vet är att det skedde exakt samma miljontedels sekund som mina ögon fastnade i de där varma, stora, runda, melerade och nyfikna ögonen :)

Och när han använder sig utav puppy eyes metoden så smälter jag inombords fastän jag försöker att låta bli. Det borde nästan vara olagligt att bära på sådana skills 


/ Den hopplösa romantikern

Inga kommentarer: